En viktig utgångspunkt för ett framgångsrikt UX projekt i ett större företag är en tydlig produktstrategi inklusive produktmålsättningar. Vad vill vi att produkten ska åstadkomma och hur planerar vi att uppnå detta för den tilltänkta målgruppen? Ett alternativ till att ha detta formulerat är ett mer iterativt/agilt arbetssätt där komponenter hela tiden testas och utvärderas mot olika alternativ för att se vad som fungerar bäst.
Då arbetet med UX (User Experience) bedrivs utifrån en analytisk utgångspunkt mäts användarnas interaktion med hemsidan eller mobilapplikationen och följs upp regelbundet för att hela tiden identifiera den svagaste länken i en användarresa. Detta görs med hjälp av analysverktyg som exempelvis Google Analytics samt heatmap- och inspelningsverktyg som exempelvis Hotjar. Den kvantitativa delen av UX research kompletteras ofta med kvalitativa inslag såsom användarintervjuer eller användartester där användare observeras när de interagerar med tjänsten.
Agila metoder har blivit alltmer populära under åren i och med att teknisk utveckling och metodutveckling har gjort arbetet snabbare och därigenom billigare – vilket är en förutsättning för att lägga mindre tid på planering initialt. När man arbetar med denna metod märker man ofta att det man förväntade sig (hypotesen) sällan stämmer helt överens med verkligheten.
Nedan går vi igenom fem faser i ett UX projekt från uppstart till dess att den färdiga UX-designen lämnas över till en grafisk designer (eller en utvecklingsavdelning) för implementering.
Identifiera Målsättningar och konverteringspunkter
Själva startpunkten för UX-design är tydligt definierade målsättningar för tjänsten (exempelvis hemsida eller mobilapp). Vi besvarar frågor som; vad är syftet med tjänsten och vad vill vi att användaren ska göra när de interagerar med tjänsten? Utifrån målsättningarna är det sedan bra att definiera tydliga konverteringspunkter för användaren (om det går redan i denna fas). Även om målsättningen i slutändan oftast är att kunder ska köpa något för ett kommersiellt företag är det inte säkert att detta är målsättningen för den individuella tjänsten.
Lista Use-cases
Utifrån målsättningarna brukar man definiera användarfall (use-cases). Dessa är användarintentioner i samverkan med tjänsten och kan till exempel vara uttryckta som “registrera konto”, “logga in”, “köpa produkt x” eller “avsluta konto”. Normalt diskuterar man igenom användarfall i en workshop i samband med att man startar igång ett UX projekt och försöker skapa en så uttömmande lista som möjligt.
Prioritera use cases in-scope
Utifrån listan med use-cases sker det normalt en prioritering, denna kan ta sin utgångspunkt i hur stor användarnytta eller kommersiell nytta man bedömer att ett specifikt användningsfall har kontra hur stor kostnad och/eller komplexitet man estimerar att det kommer att innebära att utveckla. Genom att göra detta får man fram en nettolista av prioriterade use-cases, det vill säga de som kommer att ge störst nytta för minsta, uppskattade investering.
Skapa användarresor
För varje prioriterat användningsfall skapar man därefter en användarresa som syftar till att konkretisera hur användningsfallet genomförs från start till slut steg för steg. Användarresan utgör den första visualiseringen av ett tänkt flöde (om än på hög nivå) och ska innehålla en startpunkt, samtliga huvudsteg i interaktionen mellan tjänsten och användaren samt slutpunkten (konverteringen). Detta utgör sedan underlag för att börja själva designarbetet.
UX design
Utifrån användarresan skapas sedan vad som brukar kallas en LOFI (Low-fidelity) version av ett användarflöde (eller mockups om man så vill). Dessa fokuserar inte över huvud taget på färg och form utan beskriver endast de funktioner som behövs, dess relativa placering i olika gränssnitt och de överväganden som görs under processens gång. Normalt stämmer man av denna version innan man fortsätter med nästa steg vilket är att applicera en HIFI (High-fidelity) version av designen, det vill säga en fullt ut designad version av UX-flödet som sedan lämnas över till utvecklingsavdelningen för att implementeras.
I samband med att nytt UX implementeras missar många att följa upp hur framgångsrik förändringen blivit för att genomföra den ursprungliga målsättningen. Det är synd eftersom det idag finns en uppsjö av verktyg tillgängliga som hjälper dig att göra just detta, exempelvis Google Analytics (för webbanalys och konverteringsspårning) och Hotjar för heatmaps och inspelning av användarsessioner.
